Inom mänskligheten finns enligt
esoteriken klart urskiljbara stadier, så kallade utvecklingsstadier.
De kallas så därför att de vittnar om individens uppnådda
utvecklingsnivå. Utvecklingsnivån avspeglas i beteenden och
förhållningssätt till livet, vilka i sin tur är beroende av den
livsförståelse som kommer av livserfarenhet. Livserfarenheten ökar
ju fler inkarnationer individen har avverkat. Allmänt sett: ju fler
inkarnationer desto högre utvecklingsstadie.
Hur kan utvecklingsstadierna beskrivas,
och hur skiljer de sig åt? Det finns en uppsjö av kategoriseringar
av mänskligheten inom modern psykologi, new age, ockultism och
esoterik. Det visar att förvirringen är total. Allt som utger sig
för att vara esoterik är inte sann kunskap. Att kunna skilja äkta
från oäkta är naturligtvis inte lätt.
Men det finns några kännetecken på
det som är verklig esoterik. Den esoteriska kunskapen har alltid
funnits och i alla tider har man gjort indelningar av mänskligheten
i olika stadier. Däremot har beteckningarna självklart varierat.
Både inom den ursprungliga buddhismen
och hos gnostikerna finns snarlika indelningar i kategorier utifrån
förmågan till medvetenhet och självförverkligande:
1. De som är fångade av sinnena.
2. De som söker vägen till Sanningen.
3. De som funnit Sanningen.
Kategori 3 är målet för alla
individer i människoriket; då först är människan en sann
människa.
En lättfattlig men samtidigt också
differentierad och utförlig kategorisering står Laurency för. Han
gör indelningen utifrån hur mycket av medvetenheten som är
aktiverad i människans olika höljen. Höljena är enligt Laurency
uppbyggda av materia av en viss kvalitet och det är kvaliteten av
denna, och individens (monadens) förmåga att aktivera materien, som
avgör hur pass omfattande det motsvarande slaget av medvetenhet
blir.
Höljenas materia aktiveras successivt
nerifrån och upp, det vill säga den grövsta materien först. Det
är individens livsförståelse, som kommer ur livserfarenhet, som avgör vilka materier som kan aktiveras.
Laurency indelar mänskligheten i
följande fem olika utvecklingsstadier utifrån den medvetenhet som
individen (monaden) lyckats aktivera:
a) Ett stadie där medvetenheten i
organismen är den mest framträdande. Detta är fallet med alla nya
individer i människoriket. Fokus är på det fysiska medan känsloliv
och tankeverksamhet är begränsad. Individen är ett fysikaljag.
b) I nästa stadie har både känsloliv
och tankeverksamheten blivit mer omfattande, men de är fortfarande
relativt ofullkomliga. Individen är i de bägge första stadierna
till övervägande del egoistisk i sin livsinriktning och känslorna
bär ofta hatets kvalitet. Individen är på detta stadie ett lägre
emotionaljag. Till detta stadie hör merparten av individerna i
västvärlden enligt Laurency.
c) På nästa stadie utvecklar
individen sina högre känslor. Inriktningen blir alltmer altruistisk
och individen börjar leva för andra och för livet självt. På
högre nivåer kan individen bli mystiker och uppleva ”guds
närvaro”. Individen är här ett högre emotionaljag.
d) Sedan följer ett stadie då fokus
är på det högre mentala. Individen söker här efter ett sant sätt
att leva på; en livsinriktning som är i samklang med livet självt.
En medveten livshållning som är förnuftig är idealet. Individen
är ett mentaljag.
e) Det femte stadiet är slutmålet för
individen i det mänskliga naturriket. Individen har blivit en
människa med altruistisk livsinriktning och lever ett liv som är i
överensstämmelse med livslagarna. Hon kan se hur orsak och verkan
hänger ihop i alla människans världar och kan följa sina
inkarnationer från början till det aktuella nuet. Laurency kallar
därför denna människa för ett kausaljag (av kausalitet,
orsak). Individen har aktiverat medvetenheten i kausalhöljet
(människans högsta hölje), det som i äldre esoterik kallades för
själen. Endast en mycket liten del av mänskligheten har
lyckats nå hit.
Därmed är enligt Laurency människans
utveckling avslutad och livet fortsätter under helt andra villkor
och omständigheter i följande rike: det femte naturriket.
