1 sep. 2013

Livslagar – finns det sådana?

Vi människor växer upp och lever i en värld som vi ärver av våra förfäder. Arvet är både materiellt och psykologiskt i form av föregångarnas påverkan på miljö och medvetande. När vi föds så kommer vi in i en värld där både rum och föreställningsvärld redan är formade.

Den föreställningsvärld vi övertar och skolas in i hänger även samman med en förhärskande världs- och livsåskådning i samhället. Den basuneras ut i medier, men förmedlas även genom utbildning och uppfostran. På så sätt kan man säga att varje samhälle har sina kollektiva sanningar.

Nutidsmänniskan (i Sverige och västvärlden åtminstone) har successivt gått från att leva i kyrkans föreställningar till att bli sekulariserad. Därmed har fältet öppnats för ett mer individuellt och självständigt tänkande. Men fortfarande är vi starkt beroende av kollektiva uppfattningar. Istället för kyrkans förhärskande syn på tillvaron har vi mer och mer kommit att präglas av vetenskapens i frågor som rör världs- och livsåskådning. Vetenskapen har kommit att överta den normerande makten i samhället.

Det nya vetenskapliga sättet att se på värld och mänsklighet, det vetenskapliga paradigmet, har lett till att vi idag förstår att den fysiska (materiella) verkligheten styrs av så kallade naturlagar. Saker och ting i vår yttre verklighet sker inte hur som helst utan allt är lagbundet. Det innebär även att allt fysiskt skeende går att förklara, bara vi vet vilken naturlag som är verksam i det aktuella fallet. Detta är naturligtvis en triumf för vetenskapen och en stor framgång för både förnuftet och mänskligheten. Vi slipper vidskepelser och skrämmande hänvisningar till ”Guds straff”.

Vi vet alltså numera att vår fysiska värld styrs av naturlagar, men hur är det då med den psykiska, den som rör vårt medvetande? Borde inte även den vara lagbunden? Vetenskapens lösning är att reducera de psykologiska företeelserna, och även medvetandet, till det fysiska. Det skulle i så fall innebära att människan liknar den form av intelligent maskin som behavioristerna föreställde sig; en maskin som styrs av stimuli antingen från yttervärlden eller inifrån henne själv (mer om detta finns i min bok, se kapitlen Finns det något ”övernaturligt” och ”Spöket i maskinen”)

Synen att allting är lagbundet finns inte bara inom vetenskapen, utan även inom esoteriken. Men esoterikens världsbild är mer avancerad. Man menar att tillvaron förutom den fysiska även består av världar som för oss är osynliga; världar av finare materiell substans. Naturlagarna gäller även för dessa världar, även om själva lagarna ser något annorlunda ut, eftersom materien är annorlunda beskaffad.

Om ovanstående esoteriska utvidgning av den materiella verkligheten är en förlängning av den vetenskapliga, och därför logiskt godtagbar av dem med vetenskaplig syn, är nog nästa ståndpunkt betydligt mer svårsmält. Den säger nämligen att all materia har medvetenhet. Och som om det inte vore nog med det konstaterar esoteriken att medvetenheten bildar en helhet och ska ses som en egen aspekt, liksom materien är en aspekt av tillvaron. (Verkligheten kan enligt esoteriken sägas bestå av tre aspekter: materia, medvetenhet och vilja (rörelse))

Vad innebär nu allt detta? Jo, att medvetenheten och dess yttringar, liksom materien, är lagbunden. Lagarna är endast delvis samma som de av naturvetenskapen kända. Inom esoteriken brukar de kallas för livslagar, eftersom de rör livet och livsformernas utveckling. Medan naturlagarna handlar om hur fysisk materia interagerar med annan materia, ibland på atomnivå, beskiver livslagarna hur medvetandet utvecklas och leds fram till ett bestämt slutmål. Det är vår uppgift som individer att se till att vi, tillsammans med våra medvandrare, medvetet arbetar med på att ta oss fram till målet. Målet är alltså bestämt, men det är vår uppgift att ta oss dit. (fortsättning följer)