Utvecklas det mänskliga medvetandet och har det i så fall någon bestämd riktning? Den frågan behandlar jag ingående och från olika perspektiv i min bok. Här kommer några kompletterande tankar.
Att det mänskliga medvetandet inte är någonting statiskt utan förändras över tid finns det mycket som tyder på. Det är alldeles uppenbart att vår förmåga till informationshantering utvecklats enormt under de senaste seklen. En som har undersökt medias förändrande kraft är konstprofessorn Marshall McLuhan. Med media ska man här inte förstå enbart massmedia, utan alla "förlängningar" av mänskliga sinnena, som till exempel bilar, musikanläggningar, belysning. Det tryckta ordet är en förlängning och ett utvecklande av synförmågan. På samma sätt är radion en förlängning av hörseln.
McLuhan menar att det tryckta ordet har fullkomligt revolutionerat våra samhällen allt sedan tryckpressen uppfanns. Därmed har även vår medvetenhet förändrats. Vi har gått från att vara ett muntligt kollektiv till att bli skrivande och läsande individer. Det tryckta ordet har påskyndat mänsklighetens individualisering. Man skulle kanske kunna säga att mänklighetens jagmedvetande och mentalmedvetenhet har utvecklats. Men därmed har även nya problem uppstått. Den känslomässiga eller empatiska förmågan har inte hängt med. Vetenskapens landvinningar används alltjämt i destruktiva syften.
Det som nu behövs, om inte mänkligheten ska utplåna sig själv, är just utvecklandet av den känslomässiga förmåga som gör att vi alltid sätter livet eller helheten främst. Vi måste gå från att vara egoistiska till att bli altruistiska. Och det är inte något litet steg ser det ut som.
Det naturvetenskapliga paradigm som styr tänkandet inom den vetenskapliga världen säger att eftersom det inte finns något övernaturligt kan det inte finnas någon plan eller bestämd riktning för det mänskliga medvetandet. Om det trots allt finns en riktning så styrs den av slumpen, eller av naturlagarna. Hur naturlagarna kan vara så precisa och exakta går inte att förklara med dagens vetenskapliga syn.
Mayaforskaren Calleman menar däremot att kosmos är designat för att skapa liv. Det finns ett syfte och en plan som ligger till grund för allt skapat. Människans medvetande utvecklas av energivågor som aktiveras vid bestämda tidpunkter.
Enligt det esoteriska synsättet finns det sju grundläggande energier – strålar eller departement – som styr all utveckling på jorden. De aktiveras och inaktiveras vid bestämda tidpunkter, alltså cykliskt. Man kan likna det vid att vi befinner oss i ett gigantiskt urverk som styr med precision och där ingenting lämnas åt slumpen. Det som det handlar om för att människan ska kunna utveckla sin medvetenhet är att på rätt sätt använda sig av de energier som för tillfället är rådande. Gör hon det – om hon arbetar med istället för emot livet – sker det relativt smärtfritt och nästan automatiskt.
Människan har en tendens att använda sin fria vilja till att sätta sig i motvärn. Att ge upp sin egoism tycks vara något oöverstigligt. Men esoteriken lär att förr eller senare, hur lång tid det än ska ta, så ska vi alla levande varelser utveckla den medvetenhet som gör att vi blir medvetna medskapare och förverkligare av den plan som ligger till grund för vårt kosmos. Det enda som står i vägen för förverkligandet är vi själva. Hoppas tillräckligt många vaknar upp innan vi ställt till det alltför mycket och får börja om från början igen, under helt andra förhållanden.
