24 mars 2013

Viljans och rörelsens mysterium, del 2


Enligt esoteriken finns det alltså vilja både bakom de rörelser som åstadkoms av levande biologiska varelser på vår jord, samt de rörelser som vi betraktar som naturkrafter. Att vi inte kan konstatera att det finns vilja bakom naturkrafterna har som jag nämnde i del 1 att göra med att vi bara kan ha subjektiv erfarenhet av viljans natur. Att ett fenomen skulle vara yttringar av vilja hos väsen som vi inte ens kan uppfatta, är därför omöjligt för oss att konstatera.

Det finns en esoterisk idé som beskriver hur livsformer på olika nivåer hänger ihop; Martinus kallar den för liv inuti liv. Tanken är att allt liv inom ett system hänger ihop och bildar en helhet. Inget liv kan existera i avskildhet, det är alltid förbundet med allt annat. Enligt esoteriken så gäller det inte bara materien utan även medvetenheten.

Jorden är det större system som vi lever i. Det utgör vårt livsrum som vi kan röra oss och vara verksamma i. På motsvarande sätt är vi själva ett större system för cellerna i vår kropp. Naturligtvis är vi medvetna om att både jorden och cellerna i vår kropp lever i ett visst avseende; det pågår processer och rörelser. Däremot är vi inte vana vid att tänka i enlighet med det esoteriska axiom som säger: ”där det finns materia och rörelse så finns det även medvetenhet”.

Det är själva rörelsen eller processen som avslöjar för oss att en aktiv medvetenhet är inblandad. Jorden och cellerna är alltså levande varelser med en aktiv medvetenhet, och därmed även vilja.

Det faktum att både jordens och cellernas rörelser och processer är regelbundna och till stor del förutsägbara, tycks lura oss att tro att det varken finns medvetenhet eller vilja bakom. Det är precis som att vi, när det gäller mänskligt handlande, sätter likhet mellan hög grad av vilja och att handla efter eget gottfinnande; det vill säga självsvåldigt, utan hänsyn till normer eller principer för handlandet. Enligt esoteriken är det snarast tvärtom. Att vara principfast och orubblig; att vad som än händer kunna hålla fast vid en viss linje, vittnar om både medvetenhet och vilja.

Enligt esoteriken är själva principfastheten, eller när det gäller naturkrafter regelbundenheten, ett bevis för både intelligens och vilja. Utan regelbundenhet och ordnande principer skulle universum vara kaos, precis det som esoteriken säger är det urtillstånd som kosmos uppstått ur. Kosmos manifestationsprocess kan beskrivas som ett intelligent ordnande och styrande av den blinda urkraftens (viljan) verkan i materien. (Fortsättning följer)